Kategori:

Tankar

Visar: 1 - 20 av 22 RESULTAT
Uppdaterad den 01. Personligt 02. Fotografier 04. Vardagligt Boktips Ego! Fibromyalgi IPhone 16 Plus Övrigt Snicksnack Tankar Utrustning

Hur mycket orkar jag?

Alltså den här veckan. Jag har så många negativa kommentarer om den att jag knappt orkar rada upp dem. Värken har varit helt brutal. Det har varit sjukhusbesök, oro och en konstant klump i magen – mest för mamma. Min älskade mamma. Hon opererades i måndags bland annat, och som tur är mår hon okej nu. Bara det är ju en enorm lättnad.

I tisdags var planen att följa med henne till sjukhuset igen, men min kropp hade helt andra planer. Den skrek rakt ut nej. Jag kunde knappt lyfta armen och blev kvar i sängen mycket längre än tänkt. När de väl var på väg hem försökte jag i alla fall plocka undan och städa lite. Försökte iallafall. Kroppen var inte glad på mig.

Igår var det jobbdag. Och ja, det var kämpigt. Jag bet ihop, drog på mitt bästa ansikte och försökte dölja smärtan. Men, jag hade faktiskt otroligt kul. Jag längtar redan tillbaka till nästa vecka. Jag har alltid roligt där även om kroppen dummar sig. 

Idag var det dags för ännu en smärtundersökning. Ni vet, den där klassiska, de klämmer, känner, antecknar medan man själv sitter och gråter – ja, jag grät faktiskt. Känns som ingen vill fatta! Resultatet var 12 av 12 i smärtpoäng. Det kändes så dumt, för jag har gjort detta tre gånger nu och fattar inte varför man ska börja på ett igen. Känns som bortkastade pengar. Det betyder också att remissen äntligen skickas till smärtkliniken i Lund. Sen lär det väl ta tid innan jag får en tid där, men ändå. Ett steg fram.

Som om det inte räckte har det varit strul med både myndigheter och vården idag också. Jag känner mig helt sönderstressad och nästan kvävd av allt. Men nu har jag bestämt mig för att lägga det åt sidan tills på måndag. Det är ju faktiskt helg. Punkt!

Jag tog emot ett TUNGT paket från Matsmart för en stund sen och det högg till som en kniv i ländryggen. Nu kan jag knappt vrida eller vända mig. Är det så här ryggskott känns?

Veckans absoluta höjdpunkt då? Jag har köpt massor av nya böcker! Och jag längtar verkligen efter att börja läsa dem. Det är nog det bästa som hänt den här veckan, om jag ska vara ärlig. Just nu fortsätter jag läsa Viktor Frisks bok, invirad i en filt och med ambitionen att inte röra mig mer än nödvändigt.

01. Personligt 02. Fotografier 04. Vardagligt Ego! IPhone 16 Plus Porträtt Snicksnack Tankar Utrustning

Tråkig mellokväll

Hej! Hoppas alla mår bra! Jag känner mig lite besviken ikväll. Jag har nämligen precis förlorat ungefär en timme av mitt liv på att titta på Melodifestivalen. Alltså, vad hände? Bidragen var verkligen inte toppen. A-Teens var väl okej, men annars? Jaja. Det är som det är.

Nu ska jag i alla fall rädda resten av kvällen med min bok och kanske ett avsnitt (eller tre) true crime på TV4 Play. Det brukar aldrig göra en besviken.

Tidigare idag bakade jag morotskaka i långpanna och den blev så himla god. Alltså riktigt farligt god. Den fick väldigt bra betyg här hemma, kan jag säga. Jag fick visserligen också lite för högt blodsocker, men jag överlevde. Det är ändå huvudsaken. Kanske slänger upp receptet senare om någon är sugen.

Nu ligger jag i sängen och myser med världens bästa hund, Tyra! Och helt ärligt – det slår ju ändå Melodifestivalen alla dagar i veckan.

Uppdaterad den 01. Personligt 02. Fotografier 04. Vardagligt Ego! IPhone 16 Plus Mat & Bakning Matporr Snicksnack Tankar Utrustning

Svår med maten

Hej! Idag blev det en lång sovmorgon. Den varianten när hjärnan vägrar samarbeta och man stirrar i taket tills klockan plötsligt är efter tre innan man somnar. Så ja, sömnen och jag är fortfarande lite osams.

Humöret är ungefär samma som innan – lite nedstämt och seg. Jag har faktiskt lyckats med något välbehövligt idag. Jag har varit och storhandlat. Och inte nog med det, jag har också hämtat ut en stor papperskasse med mediciner som legat och väntat alldeles för länge. Ni vet, sånt man skjuter upp tills ”sen”. Sen kom tydligen idag. Bonuspoängen är att  sömntabletterna är utplockade, så med lite tur somnar jag tidigare ikväll. Det vore skönt, eftersom jag ska till Hamnen imorgon bitti. Vill inte vara en hängande uggla. Det ska faktiskt bli riktigt trevligt att träffa folk igen. Jag tror jag behöver det mer än jag vill erkänna.

Resten av dagen? Oklart. Aptiten är sisådär, men jag fick ändå i mig lite couscoussallad. Mest för att hålla blodsockret på en nivå som inte skriker ”akut drama”.

Uppdaterad den 01. Personligt 02. Fotografier 04. Vardagligt Ego! IPhone 14 PRO Porträtt Snicksnack Tankar Utrustning

Känner mig så lost

Hej! Ikväll är en sån där kväll. En jobbig kväll. Hjärnan går på högvarv och kroppen känns som om den glömt hur man slappnar av. Ni vet. Ångest deluxe.

Jag tog lite ångestdämpande. Och det riktigt livsviktiga – stoppade in en snus. Snus är det bästa just nu.  Sen hamnade jag i true crime-träsket igen. ”Hur man hittar en mördare.” sjukt intressant. Sjukt obehagligt. En perfekt kombination när man redan är lite mesig och absolut inte behöver fler saker att grubbla över klockan 23.30. Men ändå, kan inte sluta titta.

Jag låg och tänkte att imorgon har jag inga måsten. Inga krav. Inga tider. En sån där lugn dag. Tills jag kom på Apoteket. Jag måste till hämta ut sömntabletter. Men vet ni vad? Det räknas knappt. Det är nästan self care.

01. Personligt Autism & ADHD Fibromyalgi Tankar Uncategorized

Huvudet fullt av brus

Hej. Idag väller tröttheten över mig. På riktigt. Mår illa, känner mig öm i kroppen och helt i obalans. Ångest, huvudvärk och en känsla av att allt bara skaver. Jag är trött och osocial, fast jag egentligen hade hoppats på att må bättre just idag.

Natten var fruktansvärd. Jag har legat och vridit mig i timmar utan att komma till ro. För lite sömn, och som ett brev på posten kom spänningshuvudvärken. Den där som sitter som ett band runt hela huvudet.

Jag vill så gärna få någon timmes sömn nu, men det går inte. Jag kan inte koppla av. Tankarna snurrar konstant. Det känns som att ha huvudet fullt av brus – ni vet ljudet från den svartvita, snöiga tv-bilden på 80-talet. Exakt så låter det i mitt huvud idag.

Idag är en sån dag.

01. Personligt 02. Fotografier Familjen Övrigt Tankar

Ett vackert avslut

Hej alla fina! Idag är en sån där dag som känns lite extra i bröstet. Att få lyssna på lillebrors och pappas tankar kring fasters begravningsceremoni var tungt. Både jag och mamma blev djupt berörda, och tårarna kom, helt naturligt.

De beskrev ceremonin så vackert, så stillsamt och varmt, att det nästan gjorde ont – på det där fina sättet. Jag önskar av hela mitt hjärta att jag hade kunnat vara där, men ni vet hur min värkproblematik sätter sina gränser. Ändå har jag henne så varmt i hjärtat. Finaste faster.

Nu är hon på andra sidan, hos alla andra. Jag kan se det framför mig – hur hon blev varmt mottagen. Det känns tröstande ♡

Uppdaterad den 01. Personligt 02. Fotografier 04. Vardagligt Ego! IPhone 16 Plus Övrigt Snicksnack Tankar Utrustning

Lite tankar bara

Hej! Alltså 00’s musik är ju rena rama nostalgi. Lyssnar på Flo Rida och man dras tillbaka till ungdomens dagar. Helt plötsligt slår det en – jag är 40 år gammal nu. Var åren tagit vägen, det vet jag inte. Men det jag hunnit med är att bli mamma, bli sjuk och vara nära döden. Känner inte att mycket vettigt blivit av egentligen. Men jag är tacksam och glad för det fina i livet – det betyder mest. Och alla fina människor runt omkring mig, guldvärt!

Jag ska strax lämna ifrån mig datorn. Får huvudvärk av för mycket skärmtid.

01. Personligt 02. Fotografier 04. Vardagligt Ego! Familjen Fibromyalgi IPhone 16 Plus Övrigt Snicksnack Tankar Utrustning

Degkris mellan bokläsningen

Hej! Nu jäser mina dumma semmelbullar. Ja, jag säger dumma – för det här var inte någon romantisk bakstund och mysig musik i bakgrunden. Det här var ett träningspass för överkroppen. Degen var seg och jag har nu både muskelvärk i armarna och mjölksyra från helvetet efter att ha rullat de där jävlarna. Seriöst, jag övervägde flera gånger att bara öppna fönstret och kasta ut hela degen. Men vi tog oss igenom det tillsammans. Nu ska de i alla fall jäsa i 2–3 timmar (lyxigt ändå), så jag har äntligen fått lite paus. Snart är det bara pensling och swisch in i ugnen. Förhoppningsvis utan någon tragisk olycka!

Som om inte det räckte så fick jag mjöl överallt. På kläderna, i håret, på ställen där mjöl absolut inte hör hemma. Kul! Verkligen toppen. Mellan degkriserna har jag faktiskt hunnit läsa lite i boken, storstädat badrummet och renbäddat gästrummet. Känner mig ändå rätt produktiv trots allt.

Imorgon kväll kommer min fina lillebror hit från Finland. Det ska bli så mysigt att få träffa honom. Han kommer också att närvara på min fasters begravning. Jag kommer tyvärr inte kunna följa med – det är en lång bilresa fram och tillbaka, och med värken i kroppen hade alla vibrationer blivit alldeles för mycket. Det känns såklart tråkigt, men ibland måste man lyssna på kroppen, även när hjärtat vill annat.

Nu ska jag njuta av jäspausen, försöka skaka ur mjölet ur håret och hoppas innerligt att semmelbullarna åtminstone blir goda. Efter allt det här är de skyldiga mig det.

Uppdaterad den 01. Personligt 02. Fotografier 05. Svansbarnen Djuren Ego! Hundarna IPhone 16 Plus Tankar Utrustning

Kärlek kommer med fyra ben

Hej! Jag ligger i sängen just nu. Täcket är lite för varmt,  allt är ändå helt perfekt, för bredvid mig ligger Tyra. Min Tyra. Min lilla favorithund. Mitt hjärta i pälsform.


Alltså hur kan man älska någon så här mycket? På riktigt. Det är nästan löjligt. Hon är mitt svansbarn, eller ja, hon har ju ingen svans. Så djurbarn då. Eller livets största kärlek, punkt.


Hon ligger tätt intill, snarkar lite (okej, ganska mycket) och ser helt obekymrad ut över världens alla problem. Som om hennes enda ansvar här i livet är att vara söt och ta upp exakt 80 % av sängen. Vilket hon sköter exemplariskt. Ni förstår kanske inte, men den här hunden har bokstavligen gett mig styrkan att leva. Hon var den som fanns där när jag var i botten. När allt var tungt, när jag inte orkade mer, när dagarna bara gick utan mening. Då fanns hon där. Alltid. Med sin värme, sina ögon och sin närvaro. Älskade Tyra!


Nu har hon varit vid min sida i nio långa år. NIO. Helt galet. Nio år av promenader, skratt, och oändligt mycket kärlek. Och jag hoppas, jag hoppas, att vi får många fler tillsammans.
Ibland kommer de där tankarna smygande. De mörka. De jag önskar att jag inte hade. Tankarna på den dagen hon inte längre finns. De knackar mig på axeln ibland. Jag försöker putta bort dem, tänka på något annat, fokusera på nuet.


Så jag ligger i sängen. Klappar min Tyra. Andas in bulldogg-lukt (ni som vet, ni vet). Och tänker att kärlek ibland kommer med fyra ben, rynkigt ansikte och totalt noll respekt för personligt utrymme. Och det är faktiskt helt perfekt!

01. Personligt 02. Fotografier 04. Vardagligt Ego! Fibromyalgi IPhone 16 Plus Porträtt Snicksnack Tankar Utrustning

Lite förhoppningsfull

Idag har verkligen varit en sådan där dag som bara försvinner. Timmarna gick fort, trots att jag faktiskt sov ända till klockan 13. Och vet ni – det behövdes. Jag var helt slut när jag vaknade och det kändes som att kroppen bara sa ifrån och krävde vila. Ibland får man faktiskt bara acceptera det och släppa alla måsten.

Dagen har varit lite upp och ner psykiskt. Jag har haft en sån där diffus ångestklump i kroppen, ni vet när den bara ligger där och gnager utan någon tydlig anledning. Inte jättekul, men ångestmedicinen har ändå hjälpt lite och gjort det hela mer hanterbart. Det är små steg, men de räknas.

Nu ligger jag i sängen tillsammans med Tyra och fortsätter titta på Knutby-serien på TV4 Play. Alltså… jag är HELT fast. Den är så otroligt bra och samtidigt så obehaglig. En sådan serie som man inte kan sluta titta på, trots att man egentligen borde blunda ibland, haha!

Idag fick jag också utskrivet lite starkare värktabletter som jag ska hämta ut imorgon. Jag hoppas verkligen att de kan hjälpa mig mer i vardagen. Att jag kanske får lite mer energi, lite mer ork att göra vanliga saker utan att allt tar slut direkt. Fibromyalgin gör sig påmind i hela kroppen och smärtan kan vara riktigt dränerande, både fysiskt och mentalt.

Men trots allt detta känner jag mig ändå hoppfull. Det kanske inte är en toppendag, men det är en dag som gick, och det är okej. Ibland är det precis tillräckligt. Nu ska jag bara fortsätta vila, mysa med Tyra och låta serien rulla vidare.

01. Personligt 04. Vardagligt Ego! Familjen Fibromyalgi Kärleken ♡ Snicksnack Tankar Uncategorized

Det värmer i hjärtat

Helgen har varit rätt jobbig. Smärtorna har varit extra påtagliga, särskilt i fredags och igår, och kroppen har verkligen sagt ifrån. Fibromyalgin är inte nådig ibland, och den här helgen har varit en sån där som tär både fysiskt och mentalt.

Samtidigt har jag haft Christoffer här, och det har varit så mysigt. Jag har verkligen saknat honom. Det betyder mycket att få ha honom nära, och det har varit skönt att inte sova ensam. Man märker hur mycket det gör, särskilt när man är särbos. Som tur är kommer han igen på torsdag, och det ger mig något fint att se fram emot.

Idag hämtade jag ut min ADHD-medicin. Just nu har jag huvudvärk, mår illa och har ont i hela kroppen, så dagen har inte varit den bästa. Försöker lyssna på kroppen så gott det går, även om det är frustrerande när man bara vill må bättre.

Ikväll umgicks jag lite med mamma, och det var både roligt och mysigt. Vi skrattade massor, såna där skratt som verkligen värmer inifrån. Älskar mamma – hon betyder så mycket för mig.

Nu ligger jag bara ner och försöker fokusera på något annat, försöker ”glömma” värken för en stund, men det är lättare sagt än gjort. Jävla fibromyalgi.

Imorgon börjar en ny vecka. Jag hoppas såklart på en bra sådan, men försöker att inte ha för höga förväntningar. En dag i taget får räcka just nu.

Uppdaterad den 01. Personligt 04. Vardagligt Ego! Snicksnack Tankar

Min själsliga syster

Alltså… vissa människor är bara menade att finnas i ens liv. Johanna är inte bara min bästa vän – hon är min själssyster, min mentala tvilling och beviset på att universum ibland faktiskt gör helt rätt.

Vi har känt varandra i över 20 år. Vi har ALDRIG träffats. Ändå synkar vi bättre än folk som bor ihop. Förklara det om ni kan. Våra hjärnor high-fivar varandra konstant.

Johanna ger mig så mycket skratt att det är ett under att jag fortfarande har hela möbler kvar. Ibland är hon så rolig att jag ramlar av soffan. På riktigt. Skrattgråt, andnöd, ”jag-kan-inte-resa-mig” nivå. Älskade lilla människa alltså.

Och att hon står ut med mig? Det är fan ett mirakel. Jag är ju inte direkt standardmodell. Men kanske är det just därför jag är one in a million och helt orimligt amazing. Och tillsammans? Ja, då är vi två one in a million. Det blir liksom för mycket greatness i samma vänskap.

Det ENDA som fattas oss nu är systermuggar. Matchande. Heliga. Hon sitter i ena änden av landet, jag i den andra, och där sitter vi ändå och sörplar kaffe samtidigt ur våra systermuggar. Distansvänskap deluxe. Mysfaktor 10/10!

När vi blir gamla ska vi bo grannar. Ingen diskussion. Vi kommer sitta på varsin veranda, skrika till varandra, dricka kaffe, skratta åt exakt samma saker och vara de där tanterna folk undrar lite över. Det är drömmen. Det är LIVET.

Tack Johanna, för att du alltid finns där. När jag faller, när jag flyger och när jag bara är allmänt jag. Du är konstant. Och det är ovärderligt.

Själssystrar. För alltid ♥

Uppdaterad den 01. Personligt 02. Fotografier 04. Vardagligt Autism & ADHD Ego! IPhone 16 Plus Porträtt Snicksnack Tankar Utrustning

Det känns helt underbart

Idag har varit en sådan där dag med många intryck. Lite trött i huvudet, lite mycket på en gång. Men trots det vill jag verkligen säga att det har varit en fin dag. Jag försöker bli bättre på att fokusera på det som är bra, det som faktiskt ger lugn och glädje – och idag fanns det mycket av just det.

Vi kan bocka av den här dagen nu. Imorgon börjar helgen – och det känns helt underbart!

När jag kom hem från jobbet landade jag direkt. Jag har ätit gott, vilat och umgåtts med mamma och pappa, vilket alltid ger mig ro i själen. Jag tog också tag i de allra sista julgrejerna här hemma. Tydligen hade vi helt glömt bort juldukarna, men nu är de undanplockade och ersatta med nya fina dukar. Så skönt att det blev gjort.

Ikväll har jag även tvättat, bland annat våra nya sängkläder som Christoffer ska bädda med. Det finns få saker som slår känslan av att krypa ner i en renbäddad säng – det ska verkligen bli underbart.

Nu har jag ätit kvällsmat och kör lite multitasking – tittar på en dokumentär, pratar lite med Christoffer, skriver av mig och börjar känna hur kroppen varvar ner. Snart är det dags att sova.

Uppdaterad den 01. Personligt Autism & ADHD Ego! Tankar

Det bygger självkänsla

Idag hade vi möte på jobbet. Jag satt där och försökte fokusera, verkligen försökte. Men tankarna fladdrade, fastnade på ljud, ord som försvann lika snabbt som de kom. ADHD gör det inte alltid lätt att vara “med” på det sätt som förväntas.

Ibland kan jag känna mig dum för det. Som att jag borde kunna skärpa mig mer. Men idag försöker jag vara snäll mot mig själv. För mitt i allt detta finns något som väger tyngre än svårigheten att fokusera. Jag har ett jobb. Ett jobb jag är stolt över. Jag är stolt över att jag fick den här arbetsplatsen. Stolt över att någon såg något i mig och sa ”du hör hemma här”.

Det kan hända alla. Det kan hända vem som helst. Alla kan falla. Alla kan misslyckas. Alla kan göra ett misstag. Men alla kan resa sig och bli starka igen.

Att få tillhöra ett sammanhang betyder mer än jag ibland vågar erkänna. Här känner jag mig behövd. Jag är inte bara “den med ADHD och Autism”, utan en person som bidrar, som räknas, som är viktig. Och det gör något med mig. Det bygger självkänsla, lite i taget.

Så även om möten är svåra, även om fokus glider iväg, så sitter jag där med en känsla av tacksamhet. Jag är här. Jag duger. Jag gör mitt bästa.

Uppdaterad den 01. Personligt 02. Fotografier Ego! IPhone 16 Plus Porträtt Tankar Utrustning

Fokusera på mig själv

Hej! Jag sitter här och undrar hur livet kommer se ut för mig i framtiden. Kommer den vara god, eller kommer den vara elak mot mig? Jag orkar inte med mer motgångar. Men jag lär fortsätta behöva kriga för ett bättre liv för mig själv. Jag måste placera mig själv i fokus nu, med stöd från familj och vänner hade vägen känts enklare på något vis.

Imorgon kommer Christoffer igen och det ska bli roligt! Jag tror det närmar sig två veckor nu. Snart är han här, yay!

Snart ska jag inta min lunch och sen ska vi ha husmöte här på jobbet.

Uppdaterad den 01. Personligt Ego! Tankar

Inte för honom

Det var många år sedan jag lämnade honom. Ändå finns han kvar i mitt liv, inte som människa, utan som ett eko. Ett minne av manipulation, rädsla och långsam nedbrytning.

Jag levde i en sjuk relation med en narcissist. En människa som saknade empati, som vred verkligheten tills jag började tvivla på mig själv. Jag anmälde honom en gång. Ingenting hände. Som så ofta förr tystnade historien där. Idag fick jag veta att han är dömd. För försök till utnyttjande av barn för sexuell posering och för sexuellt ofredande. Det slog luften ur mig. Inte för att jag blev förvånad. Utan för att sanningen till slut hann ikapp honom. Jag var inte ensam.

Det var aldrig “bara jag”. Det var aldrig överdrivet, aldrig inbillat, aldrig för känsligt. När rättvisan kommer sent betyder det inte att den är mindre sann. Det finns en särskild sorts ilska som föds när någon går fri alldeles för länge. En ilska över alla år av tystnad. Över alla som inte blev trodda. Över alla som bar skulden som aldrig var deras.

Han förtjänar konsekvenser. Inte mitt hat. Inte mitt liv. Bara konsekvenser.

Själv sitter jag på jobbet idag. Trött ända in i ögonen, som om jag skulle behöva droppa kaffe rakt in i synen för att orka. Livet pågår märkligt nog samtidigt som världen skakar. Snart ska jag skriva till tidningen. Kanske blir det faktasidor. Kanske om Columbus. Ironiskt ändå, hur man kan skriva om upptäcktsresor när man själv precis återupptäckt en gammal sanning.

Det här inlägget är inte för honom.

Det är för mig. Och för dig som läser och kanske känner igen dig. Du var inte ensam. Du var aldrig svag. Och sanningen har ett långsamt steg men den stannar inte.

Uppdaterad den 01. Personligt 02. Fotografier Ego! Fibromyalgi IPhone 16 Plus Porträtt Tankar Utrustning

Hoppas på en kravlös dag

Just nu mår jag inte bra.

Värken i kroppen är konstant – fibromyalgin och diskbråcket gör sig påminda hela tiden. Sömnen blir lidande och nätterna är tuffa. Jag är inte varm, men ändå vaknar jag genomsvettig, om och om igen. Det är otroligt påfrestande och sjukt jobbigt att aldrig få riktig vila.

På fredag var det tänkt att jag skulle gå på en klassträff som jag sett fram emot länge, men kroppen säger ifrån. Det gör ont att behöva ställa in något som varit så efterlängtat, men just nu räcker inte krafterna till.

Imorgon är det jobb, och idag handlar mycket om att samla energi. Jag vill verkligen kunna sköta jobbet så bra jag bara kan, och därför hoppas jag på en lugn och kravlös dag idag. Städningen tog jag igår – och det är jag faktiskt stolt över. Små saker, men de betyder mycket när orken är begränsad.

Idag återstår bara en sak: att baka en tomat- och mozzarellapaj så jag har matlåda till imorgon. Hoppas den blir amazing!

Uppdaterad den 01. Personligt Ego! Fibromyalgi Pinkjournal Tankar

Väntar på ett vettigt svar

Hej! Jag vet inte om ni har reagerat, men jag har, det har kommit upp felmeddelanden här i bloggen några gånger dagligen, men nu har mitt kära webbhotell justerat gränserna för max antal CPU-kärnor, minne och processer. Men nu ska det fungera bra, tur är väl det för jag fick lite panik på det.

Värken i kroppen börjar göra sig mer påtaglig. Det påverkar verkligen mitt psyke vill jag tala om. Det är svårt att låtsas att inte ha ont. Låtsas att se glad ut. Det som känns värst just nu är att det strålar från ländryggen ut till mitt onda knä och ner till självaste foten. Känns som en lätt vrickning i foten. Blä som fan alltså! Jag hoppas jag får ett vettigt svar från Vårdcentralen som förhoppningsvis inte gör mig mer hjälplös, frustrerad, arg och ledsen.

Uppdaterad den 01. Personligt 02. Fotografier 04. Vardagligt 05. Svansbarnen Djuren Ego! Hundarna IPhone 14 PRO Snicksnack Tankar Utrustning

Omfamna den härliga röra du är

Hej! Usch, har sån ångest, jag hade tyvärr inte ångestdämpande medicin med mig idag, står på soffbordet, så otroligt dumt. Jag känner att blodsockret börjar bli lågt så jag trycker i mig en banan nu.

Meningen med livet är att ge livet mening..

Jag känner mig som en jävla röra idag. Trasig liksom. Känner mig ensam. När jag kommer hem ska jag bara lägga mig ner under täcket med hundarna och kramas. Alltså hundarna är mina bästa vänner. Vad skulle jag göra utan dessa yrväder. Haha, dom är så himla roliga också, men usch vad dom kan fisa. Spelar ingen roll vilket foder de får, men det gör inget. Jag överlever faktiskt!

Jag funderar vad jag ska göra åt resten av dagen. Jag tror jag måste ta det lugnt idag.

Uppdaterad den 01. Personligt 02. Fotografier Fibromyalgi IPhone 16 Plus Porträtt Tankar

Jag kommer vissna

Värmande respons från er både på Facebook och privat, tack, betyder oerhört mycket!

En dag i taget, ett steg i taget..

”Tänk på annat”

.. har jag hört personer säga till mig förr och även nu. Men det är inte så lätt. Jag förstår såklart att det är med välmening.

Jag önskar verkligen att det vore så enkelt. Om det gick att tänka bort smärtan hade jag gjort det för länge sedan. För mig är smärtan där även när jag försöker fokusera på annat. Min smärta sitter i nervsystemet och inte i tankarna.

Nu hoppas jag på en lugn kväll och jag hoppas jag får sova något. Imorgon blir det jobb. Jag hoppas jag kommer orka det. En heldag vet jag inte, men vi får se hur det kommer se ut för mig imorgon.

Kram på er ♡